Få småföretagare vittnar om att det var bokföring, lagar och regler som fick dem att vilja bli egenföretagare. Tvärtom!
De flesta uppger att det är lagar och regler som är ett av de största hindren för tillväxt. Bokföring, lagar och regler är även de största bidragande orsakerna till huvudvärk. Därför vill vi lista dessa vanliga frågor kring räkenskapsår för att hitta rätt i djungeln av lagar, regler och undantag
Vad är ett räkenskapsår?
Först ska vi börja i rätt ändå - vad är egentligen ett räkenskapsår?
Jo, det är den period som omfattas av ett årsbokslut eller en årsredovisning. Det vanligaste är att ett räkenskapsår är 12 månader långt, men det kan i vissa fall förlängas eller förkortas.
I Sverige är det vanligt att räkenskapsåret är detsamma som kalenderåret, d v s 1 januari till 31 december. De bolag som saknar möjligheten att välja brutet räkenskapsår är försäkringsbolag, finansbolag, samfällighetsförvaltande juridiska personer, handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller delar av bolagets intäkter och enskilda firmor. Dessa måste alltså följa kalenderåret som sitt räkenskapsår.
Dagen då räkenskapsåret avslutas kallas för balansdag.
Visste du att…
… alla bolag i samma koncern måste ha samma räkenskapsår?
Det finns dock vissa specifika undantag. Ta kontakt med en expert för att veta om det gäller just dig och din verksamhet.
Viktigt att tänka på när man ska välja räkenskapsår
Försök att tänka på ditt företags hög- och lågsäsonger. Ska ett företag som har högsäsong under vintersäsongen kan det vara en god idé att ha ett brutet räkenskapsår för att på så sätt kunna jämföra hela säsonger mot varandra. Om man följer kalenderåret kommer man alltid att få problem med analys och budgetarbete.
Exempel:
Verksamheter som har tydliga högsäsonger under december-januari, som t ex vintersport eller andra rörelser kopplade till jul och nyår brukar inte följa kalenderåret som räkenskapsår.
Så ändrar du räkenskapsår för aktiebolag hos Bolagsverket.
Lågsäsonger är minst lika viktiga som högsäsonger
Hur tänker vi nu, tänker du?
Faktum är att det kan vara fördelaktigt att se till att räkenskapsårets slut sammanfaller med lågsäsongen då det är då man måste göra inventeringar av varulager, bokslutsarbete och mycket mer. Det äter en hel del tid och resurser från dig och ditt företag, så var snäll mot dig själv och ditt företag genom att ta det under en lugnare period.
Visste du att…
… räkenskapsår på engelska är fiscal year eller financial year.
Jul och nyår kan vara en tid för återhämtning och fokus på det privata, som t ex din semester. Då kan det vara bättre med ett brutet räkenskapsår för att du ska kunna vara mer delaktig i arbetet med bokslutet.
Vad är ett brutet räkenskapsår?
Ett brutet räkenskapsår är även det oftast 12 månader långt. Skillnaden är att det inte följer kalenderåret och det måste fortfarande börja med den första dagen i en månad och avslutas sista dagen månaden innan.
Exempel:
Ett vanligt scenario vid brutna räkenskapsår är att ha den första dagen 1 maj och den sista 30 april året därpå.
När kan jag förlänga eller förkorta räkenskapsåret?
Det här är enkelt att hålla koll på. Det finns endast två tillfällen då man tillfälligt kan ta ett förlängt eller förkortat räkenskapsår. Det är när:
- Du byter från en typ av räkenskapsår till en annan.
- Du startar ett nytt bolag.
Läs mer om olika bolagsformer.
Vad gäller för nystartade bolag och räkenskapsår?
Det kanske inte är särskilt vanligt att man startar sitt företag 1 januari och kan följa kalenderåret och räkenskapsåret. Då kan man välja ett förkortat räkenskapsår som sträcker sig från dagen Bolagsverket registrerat bolaget till den sista dagen av det räkenskapsår man har tänk sig. Alternativt nummer två är att välja ett förlängt räkenskapsår som kan sträcka sig upp till 18 månader. Då väljer man helt enkelt att skjuta det framför sig.
Exempel:
Bolaget bildas 1 mars 2020. Då kan du välja förkortat räkenskapsår och låta räkenskapsårets sista dag bli 31 december 2020.
Bildas bolaget efter 1 juli 2020 kan du välja antingen förkortat räkenskapsår där räkenskapsårets sista dag blir 31 december 2020 eller så väljer du att förlänga räkenskapsåret och låta sista dagen bli 31 december 2021.
Tips! Välj ett förlängt räkenskapsår och spara pengar som hade gått till kostnader för redovisning och revision.
När måste inkomstdeklarationen lämnas in vid brutna räkenskapsår?
För inkomstdeklaration 2 erbjuder Skatteverket (SKV) fyra st olika sista inlämningsdatum för att på så sätt undvika någon form av förseningsavgift.
- Bolag med räkenskapsår som avslutas i månaderna januari till april ska lämna in sin inkomstdeklaration senast 1 november (1 december, om det sker digitalt).
- Bolag med räkenskapsår som avslutas i månaderna maj eller juni ska lämna in sin inkomstdeklaration senast 15 december (15 januari, om det sker digitalt).
- Bolag med räkenskapsår som avslutas i månaderna juli eller augusti ska lämna in sin inkomstdeklaration senast 1 mars (1 april, om det sker digitalt).
- Bolag med räkenskapsår som avslutas i månaderna september till december ska lämna in sin inkomstdeklaration senast 1 juli (1 augusti, om det sker digitalt)
Det är otroligt viktigt att ha koll på sin ekonomi och allt som faller in därvid. Slarvar man med redovisning, revision och annat som t ex fordringar, kan det ställa till med stora problem och kan leda till skuldsaldo eller ännu värre saker som är åtalbart. Vi har skrivit det här inlägget om redovisningsmissar som kan stå dig dyrt.
Möjligheten till finansiering är också något som kan bli till problem om man inte sköter sig. Ta alltid hjälp av någon sakkunnig om du känner att dina egna kunskaper inte räcker till.
Tips! Läs mer om vad Skatteverket granskar under 2020!
Lycka till!
